Merparten, cirka två tredjedelar, av energin som används i byggnader går till uppvärmning av utrymmen. I nya energieffektiva byggnader står uppvärmningen för en mindre andel av energiförbrukningen och således används mer än hälften av energin för boendet till uppvärmning av varmvatten, till elektrisk utrustning och till belysning.
Så vart går all värme och varifrån kommer den in till byggnaden? Bilden nedan visar ett exempel på värmebalansen i ett typiskt finländskt höghus på 60- och 80-talet, dvs. värmeflöden som kommer in och som går ut ur huset, alltså värmeförluster.
Mest värme slösas bort med ventilationens frånluft då ingen värmeåtervinning är installerad i ventilationssystemet. I detta fall går vanligtvis upp till en tredjedel förlorat, av den totala värmeförbrukningen. Mest energi, efter ventilationen, går förlorad genom fönster och ytterväggar och spolas ned med avloppsvattnet.
Största delen av byggnadens värmebehov täcks av ett så kallat huvuduppvärmningssystem. Huvudvärmekällan är vanligtvis fjärrvärme, eller jordvärme som blir allt vanligare särskilt för småhus. Förutom huvudvärmesystemet används ofta också andra energikällor. Den mest traditionella av dessa är trä. Som en ytterligare värmekälla används olika värmepumpar där den vanligaste är en luftvärmepump.
Behovet av värmeenergi i en byggnad minskas av olika interna och externa värmekällor, dvs. ”värmepåfrestningar”. Interna värmepåfrestningar är t.ex. belysning, människor och olika apparater. Solstrålning är i sin tur en extern värmepåfrestning. Dessa värmepåfrestningar som kan användas för uppvärmning kallas ofta också ”gratisvärme”. Till exempel den värmeenergi som en persons ämnesomsättning producerar är i storleksordningen 80…150W, dvs. med denna kraft värmer en person upp sin omgivning. En strömförbrukande TV på 100W producerar till sin omgivning värmekapacitet på 100W och solens strålning, mitt på sommaren, ca 1kW värmekapacitet vinkelrätt mot en kvadratmeter stor yta. Värmepåfrestningarna är guld värd energi förutsatt att man kan tillgodose dem. Det enklaste sättet att kunna utnyttja värmepåfrestningen är att installera elementventiler med termostat i elementen. Dessa känner av värmepåfrestningarna och leder mindre energi till uppvärmningen. Utan fungerande termostater leder värmepåfrestningarna till ”övervärme” som leder till att inomhustemperaturen blir otrivsamt hög eller att man vädrar ut övervärmen till kråkorna.