Den vanligaste uppvärmningsformen i bostadshus i Finland är fjärrvärme: ungefär en tredjedel av alla bostadshus har fjärrvärme och nästan 90 procent av höghusen har det. Efter fjärrvärme är el, ved och olika värmepumpar de vanligaste uppvärmningsformerna. Trävärme och direkt eluppvärmning är mycket sällsynta i höghus. Även andelen värmepumpar i höghus är fortfarande marginell, om än i tydlig tillväxt, som figuren på sidan två i diagrammet här nedan visar.
Valet av uppvärmningsmetod påverkas framför allt av husets storlek, av byggplatsen, av drifts- och investeringskostnaderna och uppvärmningsmetodens miljöpåverkan. Det är inte nödvändigt att producera all värme med bara en form av uppvärmning, ett alternativ är hybriduppvärmning som kombinerar två eller flera former av uppvärmning, till exempel frånluftsvärmepump (FLVP) och fjärrvärme.
Med valet av uppvärmningsmetoder kan man mycket signifikant påverka boendets växthusgasutsläpp, eftersom skillnaderna i miljöpåverkan av de olika energiformerna är stora. Förnybara energikällor så som sol-, vind-, luft- och jordvärme har låga växthusgasutsläpp medan fossila källor som olja och naturgas har höga. Klimatpåverkan av fjärrvärme och el som produceras i kraftverk är anläggningsspecifika och beror på bränslet som används i kraftverket. Till exempel är klimatpåverkan av fjärrvärme från ett koleldat värmeverk många gånger större än för ett vedeldat biokraftverk. Då man gör mer detaljerade och byggspecifika beräkningar av växthusgasutsläpp från fjärrvärme och el, skulle det vara bra att alltid använda utsläppsfaktorer från energileverantören. Om dessa inte finns tillgängliga publicerar Statistikcentralen årligen de genomsnittliga utsläppsfaktorerna för fjärrvärme och elförbrukning i Finland.