Baserat på byggnadernas konstruktion och tekniska system kan man göra en beräknad uppskattning av förbrukningen för byggnaden när systemen fungerar som planerat. Den faktiska konsumtionen kan dock vara mer eller mindre beroende på användningssätt och underhåll av fastigheten och konsumtionsmönster och vanor hos invånarna. Detta illustreras nedan i diagrammet över byggnadens förbrukningsnivå. Det har sagts att oekonomisk användning av byggnaden och försummelse av underhåll kan öka förbrukningen med upp till 20% jämfört med den beräknade referensnivån. Underhåll skött på ett föredömligt sätt kan få en annan inverkan också. Då kan det nämligen vara möjligt att ännu minska ytterligare 10% av den beräknade förbrukningsnivån. När man, utöver underhållet, också beaktar effekten av invånarnas konsumtionsvanor, cirka 5% i båda riktningar, är variationsbredden för den faktiska konsumtionen mycket stort. Praktiska exempel på faktorer som påverkar konsumtionsnivån är önskad inomhustemperatur och inställningarna för värmesystemets styrkurva, konsumtionsvanor för varmvatten och vädring.
Kommunikation med husbolagets invånare är ett viktigt sätt att påverka deras beteende. I kommunikationen kan man lyfta fram rätt sätt att använda fastighetens värme- och ventilationssystem, man kan påminna invånarna om underhåll, som till exempel att att rengöra ventilationsventiler, och berätta om besparingsmöjligheterna i samband med vattenanvändningen. Att förklara de kostnader som är förknippade med energianvändningen kan göra det mer konkret för invånarna hur energianvändningen återspeglas i vederlaget.