Andelen för boendets energikonsumtion i Finlands totala energiförbrukning är stor, cirka 20 procent. Detta inkluderar uppvärmning av utrymmen och vatten, samt fastighetsel och den energi som hushållsapparater förbrukar. Merparten av energin används för uppvärmning: i 2018 års statistik stod uppvärmning av utrymmen för två tredjedelar av den totala energiförbrukningen och uppvärmingen av varmt hushållsvatten för cirka 15 procent. Finländarnas bastubadande syns tydligt i statistiken eftersom bastuuppvärmningen stod för 5 procent av förbrukningen. De återstående 13 procenten från boendets energikonsumtionen gick till hushållsapparaternas energiförbrukning, dvs. matlagning, belysning och andra elektriska apparater.
Boendets höga energiförbrukning återspeglas också i finländarnas koldioxidavtryck: Cirka en tredjedel av den genomsnittliga finländarens koldioxidavtryck kommer från boendet och merparten, nästan tre fjärdedelar, är relaterade till energiförbrukning. Detta kan verka överraskande, eftersom energiförbrukningen är osynlig i vardagen, till skillnad från till exempel inköp och avfall. Efter boendet har trafik, turism, mat och annan konsumtion rätt lika stor andelar.
Enligt en rapport som sammanställts av Finlands miljöcentral kan åtgärder relaterade till energiförbrukning minska bostadens koldioxidavtryck med mer än 40 procent. Genom förnyelse av befintlig husteknik, av byggnadskonstruktioner samt justerade uppvärmningsmetoder kan man göra stora förändringar. Å andra sidan kräver förbättrad energieffektivitet inte nödvändigtvis större finansiella investeringar. I de flesta fall kan besparingar redan uppnås genom att helt enkelt optimera inställningsvärden och tidprogram, samt genom förnuftiga vardagliga handlingar, såsom att minimera varmvattenförbrukningen, rimlig användning av golvvärme i badrummet, en minskning av bastubadandet och sänkning av rumstemperaturen.